Gå till innehåll

Medicinska åldersbedömningar är rättsosäkra

Efter press från Miljöpartiet var gårdagens stora nyhet att regeringen gjort en tvärvändning i migrationspolitiken. Nu kan unga asylsökande från Afghanistan slutföra sin gymnasieutbildning inom ramen för tillfälliga uppehållstillstånd. Ett steg i rätt riktning men det krävs ett långsiktigt arbete i dessa frågor över partigränserna.  Jag är otroligt tacksam över de frivilligorganisationer som arbetat i frågan.

Det finns anledning att titta vidare på de förslag som  finns i frågan, inte minst i frågan om medicinska åldersbedömningar.Den numera accepterade metoden för åldersbedömning har fortfarande svagheter som uppmärksammats.

Syftet med ’osäkra’ metoder (magnetunderökning av knä och röntgen av visdomständer) var att ge större säkerhet. Att bedömningarna nu blir till den enskildes nackdel om bedömningarna skiljer sig åt: om den ena undersökningen talar för 18 år och den andre metoden  18 år så uppskrivs åldern, var inte avsikten i förarbetet!

På nytt uppmärksammar man också det som Socialstyrelsen redan i remissförfarande påpekade: Det finns inga referensvärden för de befolkningsgrupper som de aktuella ungdomarna kommer ifrån. Metoden borde enligt Socialstyrelsen inte komma i bruk förrän sådana undersökningar var gjorda.

Socialstyrelsen skriver 2016-07 07: Start /Publikationer 2016 /Metoder för radiologisk åldersbedömning – en systematisk översikt.

På sidan 16: ”Effekten av etnicitet måste dock undersökas i ytterligare studier. För att belysa frågan om etnicitet föreslås bekräftande studie på barn födda i Sverige med utländsk bakgrund från olika befolkningar göras som en kvalitetskontroll av metoden. Genom att undersöka barn födda i Sverige i första respektive andra generationen kan effekten av etnicitet möjligen kvantifieras”. Enligt professor Gunilla Klingberg tandläkarhögskolan i Malmö, skiljer det upp till 4 år mellan de mest extrema i redan studerade etniska grupper.

Det finns anledning till självkritik.