Gå till innehåll

Fel fokus på kostnader – istället för möjligheter

Foto: Pixabay

Vi ser en utveckling där debatten i Sverige tenderar att gå åt fel håll. Istället för att se till de möjligheter migration för med sig så ser man till dess kostnader. En ståndpunkt som faller i dess logik. Vi ser heller inte något stöd för detta i befintlig forskning. Världsbanken räknar med att penningförsändelser, som utvandrare ifrån utvecklingsländer skickat till sina ursprungsländer, uppgick till 372 miljarder dollar år 2011. Det är mer än dubbelt så mycket som OECD-ländernas bistånd vilket landande på 134 miljoner dollar. Robert Guest, som är näringslivsredaktör på den brittiska tidskriften ”The Economist” menar till och med att fri rörlighet skulle fördubbla världens sammanlagda BNP.

Vidare kan man också säga att resonemanget i debatten många gånger är statiskt och har ett kameralt perspektiv. Det är inte detta som är det relevanta. Det är istället om Sverige som land på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Och här är den internationella forskningen entydig. Mottagarländerna vinner ekonomiskt på invandring. Specialiseringen ökar, arbetsmarknaden blir mer flexibel, den internationella handeln blir större, och såväl företagande som innovationer får en extra skjuts. Invandring är alltså en samhällsekonomisk vinst, den höjer vår levnadsstandard.

Ett räkneexempel ger en fingervisning kring hur statsfinanserna påverkas är rapporten Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser på uppdrag av Finanspolitiska rådet av Lina Aldén och Mats Hammarstedt , Institutionen för nationalekonomi och Lingvistik, Linnéuniversitet. Den totala nettokostnaden per flykting uppgår till ca 190 000 kronor första året efter det att flyktingen folkbokförts i Sverige: Efter sju år i landet uppgår den totala nettokostnaden till 95 000 per flykting. När vi exkluderar den offentliga konsumtion som på kort sikt kan antas vara oförändrad vid en ökad flyktinginvandring uppgår den genomsnittliga totala nettokostnaden per flykting till ca 125 000 kronor första året efter det att flyktingen folkbokförts i Sverige. Efter sju år i Sverige uppgår denna nettokostnad till ca 37 000 kronor per flykting, skriver rapportförfattarna.

Vi bör också betänka att de allra flesta utrikes födda bidrar till svenska ekonomi genom sitt arbete, som anställd eller företagare. 640 000 är födda i ett annat land går varje vecka till sitt arbete. Nästan var sjätte person som jobbar i Sverige är född utomlands. Invandrare står bakom var sjätte nystartat företag – detta måste rimligen ge pengar till statskassan – om vi börjar räkna utgifter istället för inkomster är vi väldigt fel ute.