Gå till innehåll

Jag återigen fått anledning att blogga om integrationspolitiken. I ett ledarstick i min lokaltidning Jönköpings Posten att där Länstidningen Södertälje hävdar man att
" integrationen misslyckats både socialt och ekonomiskt och att svenska folket tydligt är missnöjda med detta."

Jag tror det i detta sammanhang är viktigt att vara självkritisk. De politiska partierna har uppenbarligen misslyckats i detta arbete.Istället för att se till möjligheterna med integration och den vinst det generar. Det är tragiskt att se den utveckling som nu sker.Påståenden färgat av protektionism och nationsvurmande har varit vägledande för den lagändring där man ersatt permanenta uppehållstillstånd (PUT) med tillfälliga uppehållstillstånd (TUT). Ifrån såväl vänster-partier som borgerliga debattörer hävdar man "nu orkar vi inte mer". Låt mig ta ett par exempel på den omsvängning av migrations- och integrationspolitik som nu skett och som låg till grund för en lagändring.

I samband med moderaternas utspel i frågan pekade migrationsforskaren Martin
Klinthäll på att det finns studier som visar på att studier som visar att människor som flytt hit, antingen av fri vilja eller för att det är osäkert om man tillåts stanna, inte integreras lika snabbt för de som vet att de kommer stanna länge(.SvD 3 oktober 2015).

Han avslutar med budskapet om du skaffar jobb så får du stanna verkar bygga på resonemanget att den som får permanent uppehållstillstånd  inte kommer att försöka skaffa jobb. Och forskningen går i motsatt riktning. Faktorer som att skaffa utbildning eller bostad. Allt sådant påverkas negativt om man har en kort planeringshorisont om man får stanna eller inte. Det finns ytterligare forskning som man skulle kunna referera till sammanhanget. Jag återkommer i några blogginlägg om tankar angående detta.