Gå till innehåll

En het fråga i Jönköping just nu är ekologisk mat. Det kan därför vara intressant att lyfta ett par viktiga perspektiv i miljödebatten. Inledningsvis så kan vi konstatera att det idag mer än någonsin aktuellt att prata om miljö och hur man ska stoppa den pågående resursförstörelsen.
Alla politiska partier och de flesta människor är väl medvetna om att något måste göras.

Vi kristdemokrater har pekat på att ekonomisk tillväxt och en bra miljö kan förenas. I mångt och mycket handlar det om att uppnå en ekologisk balans- och resultaträkning, att beräkna vad det kostar att använda de otaliga tjänster som naturen ger oss (ekotjänster).

Det finns mycket skrivet om hur de olika ekosystemen arbetar för vår jord som naturen själv har skapat och gett oss den värld vi har,eller man kanske ska säga "har haft".

Att förstöra ekosystem är inte bara oacceptabelt ur ett moraliskt perspektiv utan även ett sorts långsamt ekonomiskt självmord. Men det syns inte i de ekonomiska balans- och resultaträkningar.
Dessa upptar bara vad som kan produceras i lätt omsättningsbara varor som exempelvis trävaror eller jordbruksprodukter.

Om detta skulle vi kunna orda mycket om men några få exempel får räcka i detta blogg inlägg. Det kommer säkerligen finnas anledning att återkomma.
Vi kan räkna ut vad den svenska skogen ger oss i form av virke,pappersmassa etc, men vi vet inget värde på de otaliga mikroorganismer och svampar som behövs för att träden ska kunna växa.

I stordriftens förlovade tid tänker vi kortsiktigt och vad som ger snabb ekonomisk utveckling.
Men att ensidigt odla samma gröda för snabb ekonomisk tillväxt är förödande på lång sikt. Från begynnelsen fanns det många grödor,men idag är ris,majs,vete och potatis för hälften av mänsklighetens energiuttag och nästan allt kött kommer från gris, höns och nötboskap.

Den massiva besprutningen av gifter förstör också väldigt mycket för oss. Det finns exempel på hur bi och humlor är bortsprutade. I USA finns det personer som
lever på att åka runt med mobila bikupor för att grödorna skall kunna utvecklas.Även på Österlen i Skåne finns det mobila pollinerare. Detta är något som gör
att det går att beräkna vad pollinering kostar - något som inte kan ske när det gäller de tjänster som utförs av mikroorganismer eller svampar och därför inte värderas, trots att de är oersättliga för oss människor.

Låt mig ta några exempel på de miljökatastrofer som skett. Orkanen Katarina i New Orleans och tsunamivågorna i sydöstra Asien är ett resultat av människornas ingrepp i naturens egna skapelser. Det mesta av våtmarkerna i New Orleans har tagits bort, hade de haft samma omfattning som 1930 beräknar man att flodvågen hade varit 30 cm hög istället som nu, dvs. 6 meter hög. I Sydostasien var tsunamins kraft mycket mindre där människorna inte förstört mangrovesystem och korallrev.

På lång tid är det bästa man kan göra för att naturen skall kunna bevara sina smarta egna system att låta den utvecklas utan alltför mycket inblandning bara för att dagens människor skall kunna öka sin ekonomiska standard.
För en sak är säker: När världens ekosystem mår allt sämre är det fattiga människor som drabbas först och mest. Kan vi i västvärlden göra det med gott samvete?

Socialdemokraterna i Jönköpings kommun vill ha en läx och betygsfri skola på försök. Idén drivs också på andra håll i landet. Det finns anledning till att ställa sig kritisk.

Inledningsvis så kan vi konstatera läxor är viktiga av flera skäl. Det är i skolan och under ordinarie undervisningstid som alla elever ska få det stöd och hjälp den behöver för att nå kunskapsmålen. På lektionerna ska läraren bland annat introducera och förklara nya områden och besvara elevernas frågor. Men lektionerna räcker inte alltid för att kunskaperna ska sätta sig. Läxor efter lektionstid ger repetition och fördjupning av kunskapen.

Några bra definitioner på vad begreppet läxa innebär finns i forskningsläget. Ingrid Westlund, pedagogikforskare definierar begreppet läxa innebär. "Läxan finns i gränslandet mellan skola och hem, individen och kollektivet, arbete och fritid samt mellan tid och uppgift”. Den amerikanske doktorn i socialpsykologi och läxforskaren, Harris Cooper definierar begreppet läxor med att de är "Uppgifter, givna till studenter av skollärare,som är ämnade att göras under icke-skoltimmar". Detta är en viktig utgångspunkt.

Ett vanligt syfte till varför läxor ges är att de är till för att repetera och befästa kunskaper.Även att förbereda elever inför högre årskurser ges som en vanlig anledning till läxor, samt att eleverna ska öva upp sin studieteknik.En annan orsak till varför lärare ger läxor är att eleverna med hjälp av dem ska kunna nå målen och nå gymnasiebehörighet. En viktig iakttagelse är att många lärare ger läxor även om de inte anser att läxor är viktiga för att eleverna ska nå de nationella målen. Många av dessa lärare ger dessutom läxa som färdighetsträning. Forskningen har också kommit fram till att ett syfte med läxor är att lärare vill ge eleverna förförståelse. Ytterligare en sak samt att föräldrarna hålls informerade och att eleverna får chans att arbeta i en lugn hemmiljö.

Pedagogikdoktorn John Steinberg som skriver om grundskolan, anser att det är viktigt med läxor. Deras syfte är att ”ge barnen goda studievanor” Steinberg menar också att läxan hjälper till att informera hemmet,den lär eleven ansvar och han poängterar vikten av repetition.

Läxforskaren Harris Cooper framhåller vidare att positivt inställd till läxor men påpekar samtidigt vikten av att läxorna följs upp. Om lärare ger eleverna uppmuntran är det större chans att eleverna lämnar in sina uppgifter än om eleverna inte få någon respons.

Inom dagens mål och kunskapsrelaterade betygssystem ska elevernas kunskaper jämföras med de mål och betygskriterier som ställts upp. De som idag konstruerar nationella ämnesprov har följaktligen ett annat uppdrag att utforma provuppgifter som speglar målen och kvaliteter i kunnandet, d.v.s. ger eleverna möjlighet att på olika sätt visa vad de kan. Vidare ska proven fungera
som stöd för lärarna i deras bedömningsarbete.
Detta är endast ett axplock av de aspekter som är värda att ha i åtanke i diskussionen.

Jag ska återigen ge lite kommentarer. Av lite olika anledningar så har jag inte bloggat, speciellt med tanke på att jag eventuellt kommer att gå över till en annan bloggplattform. Någon vänlig själ som är datakunnig, kanske kunde hjälpa mig med detta arbete :). Jag tänkte kort reflektera lite inför valet. På radion hörde jag att miljöpartiet i Vetlanda nu ställer upp med en speciell ungdomslista. Jag tror dock inte på en speciell ungdomslista utan anser att vi ska eftersträva en så bred nomineringsprocess som möjligt och sedan är det upp till valberedningen att fastställa ordningen. Detta har fungerat tidigare och fungerar väl idag. Men att det behövs mer unga i den politiska processen visar inte minst det engagemang man ofta möter, detta gäller i synnerhet områden såsom familjen, företagande och miljöfrågor för att nämna några. Detta är frågor som engagerar och det gäller då att vi som en unik politisk rörelse tar tillvara på. Jag tänker även att det är viktigt att vi stöttar varandra och tar tillvara på den kompetens som finns, vi är inte fler än att vi kan stötta varandra, detta är tydligt om vi ser den unika tradition kristdemokratin vilar på.

En idé som funnits med i diskussionen är att vi ska ha en mentor. Detta är en idé som fungerar i idrottens värld. En partikollega som dömer i fotboll,är fadder och observatör drog en parallell till fotbollen. En fadder i fotobollens värld är (nästan) alltid kontaktbar för adept. Inför varje möte träffas man och talar om problem, saker inte kan/vet och erfarenheter. Detta kan tjäna som inspiration i arbetet. Det är ett bra exempel på hur vi kan arbeta i den politiska processen.
För att vi ska kunna ta den kristdemokratiska ledartröjan behöver vi arbeta mot ett sådant mål.