Gå till innehåll

Läser på politikerbloggen att KDU nu presenterat sin skuggbudget på Frihetsdagarna som är en seminariehelg, som syftar till att intensifiera idédebatten inom KDU,kristdemokratin och borgerligheten i stort.
Vill börja med att säga att jag välkomnar en idédebatt både inom kristdemokratin och borgerligheten i stort. Det har alltför ofta saknats en idédebatt inom kristdemokratin och borgerligheten i stort. Därför välkomnar jag att ungdomsförbundet nu initierar en sådan debatt.

Jag ska kort genom några axplock ur skuggbudgeten kommentera den. För det första vill KDU genomföra ett skattepolitiskt reformpaket innehållande ett femte jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt samt slopad värnskatt.

Naturligtvis så är intentionen med dessa förslag goda, men när det gäller ekonomi, så behövs på gas och broms. Jag med flera har åsikten att ekonomin ska inte överhettas, eftersom det leder till ökat utanförskap. Noteras bör också att bankerna får dela den nationella ansvarskänslan vilket i praktiken samordnas med finansministern, vilket visar på hur viktig ekonomin är för ett balanserat välfärdssamhälle. Detta är viktigt att ha med sig. Man skulle kunna förlänga diskussionen om marknadsekonomin, men jag väljer att stanna vid dessa synpunkter.

Vidare vill KDU också satsa på barn och unga genom en ungdomspsykiatrimiljard, en bildningssatsning och genom att slopa fribeloppet i studiemedelssystemet. Den första av dessa reformer syftar till att öka närvaron av kuratorer vid landets skolor och till att stärka upp i arbetet för en bättre hälsa bland landets unga. Den andra ska hjälpa till att upprätta bildningsidealet genom att hålla igång, rusta upp och bygga ut biblioteken vid landets skolor. Den tredje ska ge studenter större möjligheter att påverka sin egen ekonomiska situation samt skaffa sig värdefull arbetslivserfarenher vid sidan om studierna. Dessa förslag tror jag kommer att ha goda effekter.

Det går att nämna flera viktiga förslag, men jag väljer att stanna här.Mer om förslagen kan ni läsa på KDU:s hemsida.

Läser med glädje att KDU nu vill tillåta fildelning. Ett viktigt och riktigt förslag av flera anledningar.

"Ipred-lagen klubbades enkelt igenom" kunde man läsa i media.Denna lag, som nu gäller, som innebär att det blir möjligt för uppehovsrättsägare i domstol tvinga internetleverantörertvinga Internetleverantörer att avslöja datorer ”nedladdning av viss omfattning” misstänks förekomma. Hur stor denna omfattning måste vara kunde justitieminister Beatrice Ask (m) inte säga i riksdagsdebatten som föregick förslaget om lagstiftningen av regeringen.

En vettig röst i debatten var i debatten var Svenska Dagbladets ledarredaktion på sin blogg. De frågade hur framtiden för kulturen egentligen ska se ut om upphovsrätten försvinner. Det ärliga svaret är väl att få egentligen vet, och att de förslag som lagts fram är ganska otillfredsställande. Men om det då inte finns någon tillfredsställande förslag som lagts fram är ganska otillfredsställande, varför håller vi då inte fast vid det gamla upphovsrätten ?

SvD nämnde politikernas tal om att ”inte kriminalisera en hel generation”, och konstaterar att politikerna nog är ärliga i sina resonemang. Men det uppstår ju problem när denna generation fortsätter att göra illegala saker hela tiden, som att ladda ner filmer,eller ladda ner den senaste filmen.

Det är här huvudproblematiken finns.Det är därför viktigt att lagstiftningen ses över så att nedladdning av upphovsrättsskyddat material inte ska vara straffbart,däremot ska uppladdning vara det.

Ytterligare aspekter i frågan är att det finns en stor risk att oskyldiga blir tvungna att betala dyra skadestånd. Idag sker stämningar via IPRED genom civilrättsliga prövningar, vilket gör att personen som anklagats för att ha brutit mot upphovsrätten kan bli skyldig att betala hela rättegångskostnaderna.
Privatpersonen och företaget ställs förutsättningslöst mot varandra och eftersom att företaget oftast har mer resurser, och därmed ett övertag, är det enklast för den misstänkte att bara betala direkt för att inte åka på större kostnader.

När man diskuterar asylfrågor så dyker det ofta upp påståenden som är värda att bemöta. Jag ska kort bemöta några för att få en levande diskussion i dessa viktiga frågor. Det andra är att det, med tanke på det som skrivits behövs ett klargörande ifrån min sida.Utifrån material ifrån regeringen så finns det en del viktiga utgångspunkter.

För det första så vill jag förtydliga min och regeringens tillsammans med miljöpartiet uppfattning vad gäller asylrätten.

För att ett rättssäkert asylsystem ska vara väl fungerande är det viktigt med ett tydligt avslut. De som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som möjligt kunna påbörja etableringsprocessen i Sverige medan de som fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som vunnit laga kraft är skyldiga att lämna landet. Ett väl fungerande återvändande, i första hand självmant men om det krävs med tvång, är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart.

Vidare hävdas det i debatten invandrare har hög arbetslöshet och att kostnaderna för invandringspolitiken är stora.De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.Detta sätter frågan i

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling.

Vidare så talas det i debatten om invandrare är överrepresenterade när det gäller brott.I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.

Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svenskfödda, aldrig begår brott.

Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

2

När man debatterar asylfrågor så dyker det i allmänhet upp frågor som jag kort tänkte reflektera kring.Det finns anledning för oss att vara självkritiska. Vi har inte tagit strid för det alltid lika okränkbara människovärdet i varje situation. Resultatet av detta ser vi i opinionen.

Samhällsdebatten präglas ofta av påståenden som inte har sitt ursprung i fakta utan snarare i okunskap och skrönor. Överdrifterna är många och återkommande. Det finns en tendens att enkla lösningar lyfts fram som svar på svåra och komplicerade frågor och att lågkonjunktur och arbetslöshet skylls på invandringen.

Vår ideologi och våra värderingar är tydliga. Vi kan aldrig välja egoism framför solidaritet. Vi kan inte sluta cirkeln, stänga gränsen, vända ryggen åt omvärlden. Istället behöver vi omsätta våra värderingar i politisk handling. Vi behöver öppna våra hem för dem som är hemlösa. Vi behöver dela med oss av vår mat till dem som svälter. Erbjuda en familj till den som är föräldralös.

Vi kristdemokrater står emot partier och ideologier som vill dela in människor i ett ”vi” och ett ”de andra”. Vi vet att människor tillsammans bygger ett bättre samhälle.

Det finns naturligtvis flera aspekter i dessa frågor, som jag tänkte delge er här på min blogg i ett annat inlägg.

Under rubriken "Vilsna kristdemokrater" skriver en ledare i min lokaltidning den 17/12 skriver i en ledare att partiledaren, inte löser politikens problem. Jag tror att ledaren har både rätt och fel.

Ledaren har helt rätt i sin analys att partiet behöver bli mer relevant och tydliga. Här tror jag det finns alla anledning att fundera över hur vi kommunicerar vår politik och hur vi blir tydligare. I den rapport som framtidsgruppen presenterade landade man på några viktiga slutsatser, som är värd att ta tillvara på. Man pekade exempelvis ut att vi inte har lyckats att sprida kunskap och engagemang för och om vår politik. Allt för få väljare har sett behov av partiets politik. Jag tror att vi behöver mer tydlighet i våra värderingar men också hur vi ser på samhällsgemenskapen som helhet. Jag delar också framtidsgruppens slutsatser att vi behöver vara tydliga med profilering i miljö-och rättvisefrågor. Detta binder tveklöst vår samhällssyn oss till.

Vidare skriver ledaren några slutsatser jag inte delar när den skriver om att man behålla sin socialkonservativa kontur. Framtidsgruppen visade i sin rapport att kristdemokratin är en egen och defiinerad ideologi som inte behöver kopplas till eller förstärkas av andra ideologiska strömningar. Ibland kallas kristdemokratin för borgerliga, värdekonservativ eller något annat. Detta är vare sig korrekt eller nödvändigt. Däremot kan man självklart på det personliga planet känna att man sökt sig till Kristdemokraterna från exempelvis konservativt eller liberalt håll,eller för en eller flera sakfrågor.Kristdemokratin ska ha låga trösklar och rymma människor som kommer ifrån människor som kommer ur olika traditioner och värderingsmönster.

Jag tycker detta är en intressant analys som är intressant och viktigt att ha med sig.

Ska försöka att blåsa liv i bloggen efter att jag inte varit speciellt aktiv, beroende på att jag glömt bort att uppdatera bloggen, men det ska bli ändring på det framöver :).

Det kan vara på sin plats att skriva lite om den glöggkampanj som vi har haft där många samtal har förts med vanligt folk. Många kristdemokrater har tappert varit med och kampanjat.
I år har den handlat om det vi kristdemokrater arbetat hårt för, nämligen att privatpersoner när de ger gåvor till ideella organisationer. Det kan vara på sin plats att förklara varför vi kämpat för det.

För oss kristdemokrater är det en självklarhet att samhället är större än staten. Det civila samhället och ideella organisationer har en mycket viktig roll att fylla i det goda samhället. Det är i det civila människor får utlopp för sitt engagemang och sina intressen. I det civila samhället utvecklas och stärks demokratin, människor får möjlighet till att ta egna initiativ för att hjälpa andra och göra viktiga samhällsinsatser.
Sverige är ett av de få länder som inte haft någon avdragsrätt till ideella organisationer.Med tanke på den viktiga roll som dessa organisationer har vi kristdemokrater kämpat att införa en sådan avdsragsrätt. Nu ger det arbetet resultat.

I en debattartikel i en av våra länstidningar http://www.blogger.com/img/blank.gifså efterlyser fyra s-riksdagsledamöter en socialdemokratisk miljöpolitik. Jag välkomnar detta uppvaknande när det gäller miljöpolitiken men jag tycker att klimatförändrings-, energieffektiviserings – samt energifrågor inte kan drivas som en politisk sakfråga av ett enskilt parti eftersom dessa frågor rör oss alla. Det bör därför vara en fråga som sträcker sig över parti- och blockgränser.

Det krävs visioner för framtiden och politiska beslut att jobba med. Det krävs politisk vilja och mod för att ta besvärliga beslut som kan sätta oss politiker till svars. Utan sådana beslut händer det inte mycket kring klimatförändringsfrågor på lokal och regional nivå.

I förvaltarskapstanken, som är central för oss kristdemokrater är ansvaret för miljön enviktig del. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. De klimatförändringar, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären, är ett exempel på ett område där den nationella beslutsnivån inte räcker till.

Samarbete över gränserna är avgörande. De rika länderna måste gå före av etiska skäl
eftersom vi har ansvar för den absolut största delen av de utsläpp som gjorts och görs, men också för att visa att det är möjligt att ställa om ekonomin.
Att ställa om vår livsstil för att minska utsläppen kan ha stor påverkan på enskildas och familjers vardagsliv. Därför krävs att de beslut som fattas är väl underbyggda av forskning och att sambanden på ett trovärdigt sätt kan förklaras för dem som berörs.