Gå till innehåll

"Kristdemokraterna bör ej vara bundna till EPP", skriver Lars Wohlin, europaparlamentariker för kristdemokraterna på debattplats i tidningen Kristdemokraten. Jag har skrivit en replik på Wohlins artikel, som jag delger intresserade här på min blogg.

I mångt och mycket delar jag Wohlins synpunkter att EPP-ED driver en politisk linje som i avgörande frågor går helt stick i stäv med den politik som förs på hemmaplan.Jag ämnar inte att gå i polemik med Wohlin, utan ser det nödvändigt att påminna vilket syfte desssa internationella organisationer tjänar.

I och med att de olika ländernas partier befinner sig i vitt skilda kulturella, sociala och politiska situationer kan de inta stora programmässiga skillnader.Internationellt kristdemokratiskt samarbete reglerar och minskar dessa skillnader och därmed den politiska spännvidden.

Den internationella organisationen söker genom publikationer, kongresser, ledarmöten, speciella kommissioner och så vidare säkra ett visst minimum av överensstämmelser på det ideologiska och politiska planet för att därigenom främja ett gemensamt uppträdande. En sådan ideologisk-politisk reglering kan dessutom vara förenad med en strukturell.I vissa länder uppstår det inte sällan partier som försöker använda beteckningen "kristdemokratisk", trots att de har en något dubiös karaktär. I dessa lägen är det den internationella organisationens uppgift att bedöma de ideologiskt sett pålitliga partierna.

Det råder knappast några tvivel om att de internationella kristdemokratiska organisationernas existens inverkat positivt på såväl de europeiska som de latinamerikanska ländernas enhetssträvanden. När till exempel skapandet av Kol- och Stålunionen 1950 (begynnelsen till EG) fick ett positivt mottagande av de kristdemokratiska regeringarna, berodde det troligen på att deras partier ända sedan 1946 hade varit förenade i sin egen europeiska organisation.

När det europeiska samarbetet sedan utvecklade sig genom skapandet av EG-parlmentet beslutade sig kristdemokraterna för att stärka sin egen organisation genom bildandet ev ett eget parti 1976, Europeiska Folkpartiet (European People Party,EPP). Det är viktigt att vi har med oss dessa aspekter när vi talar om det europeiska/internationella samarbetet.

Eleverna i småländska Skillingaryd får inte fira advent i kyrkan. Rektorer på flera skolor har beslutat att det traditionella adventsfirandet i kyrkan ska tas bort på grund av att det strider mot skollagen.

Många skolor i Sverige har en lång tradition av att fira advent i kyrkorna.Tidigare har det inte ansetts stå i strid med läroplanens fastställande om att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Kristendomen är grunden till Sveriges kulturella arv. Både svenskar och invandrare behöver förstå den kultur de lever och verkar i. Att inte ge den möjligheten kan leda till onödiga motsättningar och ökad segregation. I det mångkulturella Sverige måste även vår svenska kultur få plats.

Skälen som anges för att avskaffa adventsfirande och skolavslutningar i kyrkan är att religionsutövning inte får förekomma i skolan, att elever som inte är kristna riskerar att känna sig uteslutna från ceremonin och att det är en inskränkning i relgionsfriheten. Ökad tolerans främjas inte genom att vi i Sverige avskaffar våra kulturella traditioner.

Vi ska respektera andras kulturella identitet lika mycket som vi vill att andra ska respektera vår. De flesta invandrargrupper vill inte att vi ska utplåna våra egna traditioner.

Ett Sverige som är ett land som både är tolerant mot människor som kommer hit med andra kulturella traditioner och som vårdar sitt eget kulturarv är vad vi kristdemokrater vill ha.

Skolverket bör nu förtydliga sin policy, så att policyn inte kan tolkas så att traditionellt adventsfirande ses som en olaglig religionsutövning.

Den 23:e oktober i år återupptog EU och Kuba formellt sitt samarbete då Eu-representanter mötte Kubas utrikesminister Felipe Perez Roque.

Det nya avtalet, som innebär att båda sidor skall se över möjligheterna till samarbete inom handel,miljö och forskning och teknologi, signerades av den kubanske ministern och EU:s kommissionär för utveckling och humanitärt bistånd, Louis Michel. Europeiska kommissionen har förbundit sig att investera mellan 20 och 25 miljoner euro i gemensamma projekt och har erbjudit 2,6 miljoner euro i katastrofhjälp till Kuba för återuppbyggnad efter att flera orkaner drabbat ön.

Varje år kasseras omkring 1 200 ton läkemedel i Sverige. Så snart förseglingen på en storförpackning bryts betraktas innehållet som förbrukat även om man bara använt en liten del av innehållet. Resten slängs Värdet av överblivna läkemedel uppskattas till drygt 2 miljarder kronor. För exempelvis Kronobergs läns landsting rör det sig om cirka 40 miljoner kronor som går upp i rök varje år.

Ett i det långa loppet, ännu allvarligare problem är miljöaspekten av detta slöseri. En stor del av de kasserade medicinerna hamnar i naturen som miljögifter. Vart tredje hushåll återlämnar inte sina överblivna piller och mediciner utan slänger dem direkt i de vanliga soporna eller i avloppet, enligt tidigare undersökningar som Apoteket gjort.
Läkemedelsanvändningen ökar alltmer och effekten på miljön har inte varit ett högprioriterat område inom forskningen, även om det finns ett antal studier som visar hur till exempel utsläpp av östrogen från p-piller kan få fisk- och grodyngel att utveckla ett annat kön än om de levt i vatten med naturliga halter av kvinnliga könshormoner. Forskare har också varnat för allvarliga följder på människors hälsa. Ett av dem är minskad fruktsamhet hos män.

De ekologiska konsekvenserna av vårt handlande är ofta långsiktiga och kommer således att påverka levnadsvillkoren för kommande generationer liksom de ekologiska förutsättningar vi lever under idag är resultatet av tidigare generationers förvaltande av våra resurser.

Mot bakgrund av detta borde ett pantsystem på läkemedelsförpackningar med innehåll snarast utredas för att senare införas. Oavsett vad man tycker om det är det ett faktum att pengar styr människors beteende i hög grad. Se bara på systemet med pantburkar och pantflaskor som är mycket framgångsrikt, jämfört med återvinning av de förpackningar som saknar pant. Som kristdemokrater med förvaltarskapstanken som ledstjärna har vi all anledning att gå i bräschen för att driva på detta. Nu är dessutom rätt tid att genomföra det, i samband med att apoteksmonopolet avregleras. Vi unga kristdemokrater har redan börjat att arbeta med frågan, nu uppmanar vi partiet att hoppa på tåget.